Bouppteckning och dödsboanmälan
När en person dör ska en bouppteckning göras inom tre månader. De flesta begravningsbyråer och en del banker hjälper till med bouppteckningar. I vissa fall kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan från omsorgs- och socialnämnden.
Bouppteckning eller dödsboanmälan?
Om dödsboets tillgångar bara täcker begravningskostnaderna och det inte finns någon fast egendom i dödsboet kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan. För att göra en dödsboanmälan kontaktar du omsorgs- och socialnämnden i den kommun där den avlidne bodde.
Om den avlidne äger fast egendom, som en fastighet eller tomträtt, måste en bouppteckning alltid göras. Det gäller även om någon av dödsbodelägarna begär att en bouppteckning görs. Bouppteckningen skickas till Skatteverket.
Viktigt att tänka på
- Om den avlidnes medel inte täcker skulder och begravningskostnader, ska du inte betala skulderna innan dödsboanmälan eller bouppteckning är klar.
- Stoppa autogirobetalningar. Vissa fordringsägare har företräde framför andra och du kan bli återbetalningsskyldig till dödsboet om du gör utbetalningar. Ring gärna till fordringsägarna när en räkning kommer och begär tre månaders uppskov, räknat från dödsfallet.
- När dödsboanmälan är klar, skicka en kopia till fordringsägarna och ansök om att skulden avskrivs. Du måste själva begära en kopia på dödsboanmälan från Skatteverket.
När tillgångarna inte täcker begravningskostnaderna
Om dödsboets tillgångar inte täcker begravningskostnaderna och du som anhörig inte är villig att betala ska dödsboets företrädare kontakta Omsorgs- och socialförvaltningen för information om bistånd. Bistånd till begravningskostnader kan utgå med högst 23 650, vilket motsvarar 50 procent av prisbasbeloppet 2020. För 2021 är motsvarande belopp 23 800.
