Lyssna
Lyssna
Skriv ut
Dela

Hur ärenden avgörs

Ärenden kan avgöras genom olika tillvägagångssätt.

Beslutsprocessen

Här följer en beskrivning av hur det går till från det att ett ärende kommer in till dess det är färdigbehandlat. Ärendehanteringen styrs av kommunallagen. Varje steg registreras, från det ärendet ankomst stämplas och diarieförs. I diariet går det därför att följa ett ärendes väg, vilka yttranden (kommentarer) som kommit in, vilka beslut som tagits och till vem beslutet skickats.

Inkommande handlingar

En inkommen handling kan komma från exempelvis kommuninnevånare eller andra kommunala nämnder. Handlingar som kommer in via fax, e-post eller annan media behandlas på samma sätt som brevpost. All post behandlas lika, oavsett hur den kommer in till kommunen.

Ärenderegistrering

All post som kommer in diarieförs, vilket innebär att ärendet ankomststämplas. Ett ärende får ett diarienummer som används för att allmänheten ska kunna se vilka ärenden som kommit in och för att underlätta sökning av ett ärende.

Varje händelse registreras i diariet under ärendets gång, det kan vara remisser, inkomna yttranden, beslut, expediering av beslut, arkivläggning eller återremiss.

Kommunens handlingar är allmänna (offentlighetsprincipen). Innan man lämnar ut en handling kan man behöva bedöma om det finns några känsliga uppgifter i dokumentet som gör att den inte kan lämnas ut. I övrigt har alla har rätt att se de handlingar som kommit in till kommunen.

Beredning

När ett ärende ska behandlas av styrelsen eller en nämnd måste det beredas. Kanske behöver handläggaren ta fram en utredning, en kartbild, ett avtalsförslag eller en kostnadsberäkning.

Ibland behövs synpunkter från en nämnd som har specialkunskaper om ärendet. Då skickas ärendet på remiss. När alla synpunkter lämnats i ärendet går yttrandena tillbaka till handläggaren för sammanställning inför kallelsen.

Kallelse

Ordföranden har ansvar för att de ärenden som styrelsen/nämnden ska behandla är beredda, det vill säga att kallelsen innehåller de uppgifter/handlingar som krävs för att kunna ta beslut.

Kommunens beslutsprocess bygger på skriftligt material. På så sätt kan allmänheten med stöd av offentlighetsprincipen granska kommunens handläggning av ärenden. Kallelse/föredragningslista och handlingar till sammanträden skickas digitalt till ledamöterna före sammanträdet. Sammanträdeshandlingar finns även tillgängliga på stadens hemsida.

Sammanträdens handlingar

Sammanträde - beslut

Kommunfullmäktige beslutar i alla stora och övergripande frågor som rör Lidingö stad. Exempel på frågor är hur kommunen ska organisera sin verksamhet, hur mycket vi ska betala i kommunalskatt, var det ska byggas nya bostäder och hur mycket barnomsorgen ska kosta. Fullmäktige beslutar om kommunens budget och fördelar pengar mellan de olika nämnderna och deras verksamheter.

De politiska besluten tas på olika nivåer beroende på ärendenas art. För ärenden där de slutliga besluten tas i kommunfullmäktige gäller beredningstvång.

Arbetsutskottet (tar egna beslut samt bereder för styrelsen). Kommunstyrelsen (tar egna beslut samt bereder för fullmäktige).

Protokoll

Efter varje sammanträde skrivs det ett protokoll, en paragraf för varje ärende. Protokollet justeras, skrivs under, av ordföranden och en justeringsman, allt för att kontrollera att beslutet är riktigt formulerat. Efter justeringen tillkännages protokollet genom att den publiceras på kommunens officiella anslagstavla, på stadens webbsida.

Stadens anslagstavla

Tillkännagivande och överklagande

Tillkännagivandet är ett viktigt besked om att beslut tagits och att tiden för överklagande börjat löpa. Överklagandetiden är tre veckor och är den tid som kommuninvånarna har att överklaga.

Alla folkbokförda i en kommun har rätt att överklaga lagligheten i besluten som kommunen fattar. Det gäller oavsett om det är fullmäktige, styrelsen, nämnderna eller tjänstemän som fattar dem.

Kommunala beslut överklagas genom Laglighetsprövning eller Förvaltningsbesvär.

Den prövande instansen – förvaltningsrätten – kan bara bifalla eller avslå överklagandet. Den kan inte ersätta det överklagade beslutet med ett nytt. Reglerna för laglighetsprövning finns i kommunallagen.

Ärenden som härrör från speciallagstiftningen kan däremot prövas både utifrån laglighets- och lämplighetssynpunkter. Dessa ärenden kan överklagas endast av den eller de som ärendet rör, om beslutet gått henne/honom emot.

Förberedande eller rent verkställande beslut går inte att överklaga enligt kommunallagen.

Expediera och verkställa

Varje paragraf i protokollet expedieras; protokollsutdrag eller brev skickas till dem som berörs av beslutet. Den som initierat ett ärende får svar och den eller de som ska verkställa beslutet, exempelvis avstycka mark, får också kännedom om beslutet.

Arkivering och gallring

När ärendet är slutbehandlat arkiveras det efter ett särskilt system så att det ska bli lätt att hitta ett gammalt ärende. Även när handlingarna lagts till kommunens arkiv finns det lagar som styr. Så här uttrycks det i arkivlagen:

"En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering."

Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet. Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser,

1. rätten att ta del av allmänna handlingar,

2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och

3. forskningens behov.

Arkivlagstiftningens huvudregel är förvisso att allmänna handlingar ska bevaras, men den medger ändå att information får gallras under förutsättning att den inte längre behövs för att tillgodose arkivlagens bevarandeändamål avseende rätten att ta del av allmänna handlingar och behovet av information för rättskipningen, förvaltningen och forskningen.

Yrkanden

Du kan yrka på (föreslå) ett annat beslut än det som föreligger. Du kan ha ett formellt eller ett materiellt yrkande.

Formella yrkanden

Ajournering

Du föreslår att sammanträdet avbryts eller att en del av sammanträdet skjuts upp.

Bordläggning

Du föreslår att ett ärende som ska behandlas skjuts upp till nästa sammanträde. Ett beslut om bordläggning innebär att ärendet utan förändringar tas upp igen vid nästa möte.

Återremiss

Du föreslår att ärendet ska återremitteras till (vanligtvis) det beredande organ som lagt ett förslag. När du yrkar på återremiss ska du ange varför ärendet ska återremitteras.

Minoritetsåterremiss eller minoritetsbordläggning

Ett ärende kan bordläggas eller återremitteras om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär det. Enkel majoritet krävs om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet.

Materiella förslag/yrkanden

Bifall

Du instämmer i någon annans yrkande eller i föreliggande förslag.

Nytt förslag

Du har ett annat förslag till beslut än det som föreligger eller du begär en ändring i föreliggandeförslag som då blir ett nytt förslag.

Avslag

Du säger nej till någon annans yrkande eller kommunstyrelsens förslag.

Olika yrkanden i samma ärende

Du kan ha ett huvudyrkande och ett alternativ-/andrahandsyrkande. I så fall ska huvudyrkandet vara ett formellt yrkande och alternativ-/andrahandsyrkandet ett materiellt yrkande.

Behandling av yrkanden och förslag (proposition)

Kommunfullmäktige och nämnden måste ta ställning till varje yrkande och förslag som kommit fram under sammanträdet. Ordföranden lägger därför fram förslag till beslut, det som kallas för att ställa proposition på yrkandena. Du ropar "ja" eller "nej" beroende på vilket förslag du stödjer. Ordföranden avgör om ja- eller nej-rösterna har majoritet och bekräftar beslutet genom ett klubbslag. Det här sättet kallas för acklamation.

Omröstning

Om du tycker att det inte står klart vilket förslag som vann, kan du begära omröstning genom att ropa "votering". Du måste begära omrösting innan ordföranden hunnit bekräfta beslutet med ett klubbslag. Som ledamot har du normalt rätt att avstå från att rösta, men ordföranden måste rösta då dennes utslagsröst är avgörande.

Du kan avstå från att delta i ett beslut

Om du inte vill delta i behandlingen av ett ärende kan du anmäla att du avstår från att delta i beslutet. Du ska anmäla att du vill avstå från att delta i beslutet till ordföranden innan beslutet är fattat. Om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild måste du däremot delta i avgörandet av ärendet.

Du kan reservera dig mot ett beslut

Du kan reservera dig muntligt eller skriftligt om du vill ha en motivering till din reservation. Du måste anmäla din reservation före sammanträdets slut. En person kan anmäla att partigruppen reserverar sig mot beslutet.

Särskilda yttranden och ersättaryttranden

Som ledamot kan du lämna ett särskilt yttrande om du vill utveckla din åsikt i ett beslut som nämnden eller kommunfullmäktige har fattat. Särskilda yttrandet antecknas i protokollet. I nämnderna finns möjlighet för dig som ersättare att lämna ett ersättaryttrande som blir antecknat i protokollet. Den möjligheten finns inte i kommunfullmäktige.

Du ska lämna in särskilda yttranden och ersättaryttranden skriftligt och i elektronisk form till sekreteraren. Du bör lämna in ditt särskilda yttrande eller ersättaryttrande senast fyra timmar före tidpunkten för justering.

Till toppen av sidan