Lättläst

Lättläst

Skriv ut
Dela

Styrande dokument

Bland stadens författningar finns reglementen som reglerar nämndernas ansvar för olika frågor och reglementen som reglerar vissa funktioner inom staden som exempelvis arkivreglementet och revisionsreglementet. Det finns också författningar som innehåller bindande bestämmelser för Lidingöborna, så som allmänna lokala ordningsföreskrifter och renhållningsordningen.

Översiktsplanen är också ett styrande dokument även om den inte är bindande. Översiktsplanen behandlar öns långsiktiga utveckling samt vilken roll Lidingö ska ha i Stockholmsregionen i framtiden.

Politiska dokument

I policydokumenten beskrivs de övergripande mål och riktlinjer som gäller inom stadens olika verksamheter. Dessa dokument fungerar som vägledning och styrning för hela organisationen och är liksom författningarna beslutade av kommunens högsta beslutade organ, kommunfullmäktige.

Utöver policyer, planer och författningar hör även riktlinjer och rutiner till de styrande dokumenten. Riktlinjer är politiska dokument som beslutas av nämnderna och anger hur staden ska arbeta med en viss fråga. Rutinerna beslutas på förvaltningsnivå och beskriver mer detaljerat hur arbetet ska utföras.

Stadens policydokument

De flesta riktlinjer hittar du under flikarna för respektive nämnds verksamhet. Rutinerna är väldigt många och finns som regel inte tillgängliga på webbplatsen. Om du vill veta mer om vilka rutiner som finns kan du kontakta respektive förvaltning.

Omsorg och stöd

Policy för arbete mot våld i nära relationer

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, ett individuellt problem och ett folkhälsoproblem. Våldet är ett hinder mot den enskildes frihet och trygghet, men också mot en fortsatt utveckling mot jämställdhet mellan kvinnor och män. Barn som bevittnar våld mellan närstående är offer för psykisk misshandel. Att leva i en familj där våld förekommer är en allvarlig riskfaktor och hotar barnens psykiska hälsa. På Lidingö ska människor ges förutsättningar för en god hälsa och känna trygghet i livets alla skeden. Därför accepterar vi inte våld i nära relationer.

Definition av våld i nära relationer

Våld i nära relationer är alla former av våld som vuxna och barn utsätts för av någon
närstående. Utgångspunkten för om någon ska betraktas som närstående är om det finns en nära och förtroendefull relation mellan den som utövat våldet och den som utsatts för brottet. Exempelvis omfattas makar, sambor och pojk- eller flickvänner i så väl heterosexuella och samkönade relationer samt föräldrar, syskon eller andra personer som personen har en nära och förtroendefull relation med. Även hedersrelaterat våld, där gärningspersonerna ofta är flera och inte alltid i en nära relation till den utsatte, omfattas.

Våld kan innebära både fysiska, sexuella och psykiska övergrepp. Även ekonomiskt våld, materiellt våld, latent våld och försummelse ingår i definitionen av våld i nära relationer.

Fysiskt våld kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad.
Sexuellt våld är våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, det vill säga handlingar som den våldsutsatta inte kan eller vågar säga nej till.

Psykiskt våld innebär direkta eller indirekta hot mot den våldsutsatta och/eller mot eventuella barn. Det kan också innebära att bli förlöjligad och förminskad.

Social utsatthet är frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter.

Materiell/ekonomisk utsatthet kan innebära att få sina personliga tillhörigheter sönderslagna eller förstörda. Det kan även betyda att någon kontrollerar sin närståendes ekonomiska tillgångar och missbrukar denna maktposition.

Personer som är beroende av andra för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse.

Barnmisshandel innebär att en vuxen person utsätter barn för fysiskt eller psykiskt våld.

Barn som bevittnat våld mellan närstående omfattas av policyn.

Inriktningsmål

Lidingö stads arbete mot våld i nära relationer innebär att:

1. Våld i nära relationer ska upptäckas och åtgärdas.

2. Den som utsätts för våld eller hot om våld ska snabbt få stöd och hjälp i sin situation.

3. Barn som upplever våld i familjen ska få stöd och hjälp att bearbeta sina upplevelser.

4. Den som utövat våld eller är orolig för att så ska komma att ske ska erbjudas hjälp, stöd och information.

5. Staden har tillgänglig information om var stöd och hjälp erbjuds på Lidingö.

6. Stadens personal uppmärksammar och motverkar de samhällsstrukturer som gör att våld i nära relationer förekommer.

Staden når lyckade resultat genom strukturerad intern och extern samverkan och genom kontinuerlig kunskaps- och kompetensutveckling för berörd personal. Det är också viktigt att stadens arbete grundar sig på aktuell forskning och beprövad erfarenhet samt att arbetet följs upp, utvärderas och vid behov revideras.

Nämndernas ansvar

Omsorgs- och socialnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har ett särskilt ansvar för arbetet mot våld i nära relationer i enlighet med denna policy. Respektive nämnd ska ta hänsyn till detta i sin verksamhetsplanering och, i de delar det behövs, upprätta riktlinjer och rutiner för hur arbetet ska genomföras samt hur arbetet ska följas upp.

Omsorgs- och socialnämndens särskilda ansvar

Omsorgs- och socialnämnden ska följa utvecklingen inom området och ansvara för samordningen mellan nämnderna.

Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

En ny policy antogs i december 2016 av kommunfullmäktige.

Policyn visar en riktning för hur Lidingö stads nämnder ska arbeta för att uppnå Lidingö stads vision och strategiska mål om bland annat god hälsa, trygghet i livets alla skeden och största möjliga valfrihet.

Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättningPDF (pdf, 65.2 kB)

Policyns olika prioriterade områden är kopplade till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, nationella mål inom funktionshinderspolitiken samt stadens vision och strategiska mål.

Programmet har tagits fram i samråd med handikapporganisationerna på Lidingö.

Stadens nämnder ska, inom sina respektive ansvarsområden, se till att policyn får genomslag i den egna verksamheten. Nämnderna ska också följa upp och redovisa det arbete som genomförs. I de delar det behövs ska respektive nämnd också upprätta riktlinjer och rutiner för arbetet.

Eftersom de flesta frågor som rör personer med funktionsnedsättning är förvaltningsövergripande är det kommunala tillgänglighetsrådet knutet direkt till kommunstyrelsen.

Bilagor:

1. Lagar som påverkar och styr handikappolitiken - kort sammanfattning

3. Kommunala tillgänglighetsrådet

4. Webbplatser

Bygga, bo och miljö

Dagvattenpolicy

Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad består av två delar, Dagvattenpolicy och Ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Kommunfullmäktige fastställer Dagvattenpolicyn. Ansvarsfördelningen är överenskommen mellan berörda nämnder.

Målet för dagvattenhanteringen inom Lidingö stad är att endast dagvatten med naturliga bakgrundshalter av olika ämnen ska tillföras yt- och grundvattenrecipienter samtidigt som den lokala, naturliga vattenbalansen ska bibehållas.

För att nå detta mål ska Lidingö stad arbeta för att:

  • dagvatten i Lidingö stad hanteras på ett så hållbart och ekologiskt uthålligt sätt som möjligt
    delta i regionalt samarbete och genom samverkan bidra till att uppnå god vattenstatus i de vattenförekomster som omger Lidingö
  • dagvatten som når kustvattnen, sjöar eller vattendrag har sådan kvalitet att det inte försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer
  • tillförseln av föroreningar till dagvattnet minimeras
  • dagvattensystem utformas så att föroreningar avskiljs innan dagvattnet når recipient
  • den naturliga vattenbalansen inte påverkas negativt av den fysiska planeringen
    i första hand tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
  • dagvatten nyttjas som en positiv resurs i stadsbyggandet
  • dagvattensystem utformas så att översvämning vid kraftig nederbörd eller annan klimatpåverkan undviks.

Dagvattenpolicyn ska bidra till att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att ta hand om och minska mängden dagvatten.

Dagvattenpolicyn ska vara ett verktyg för att tydliggöra dagvattenhanteringens inriktning och tydliggöra dess krav. Dagvattenhanteringen ska ses i ett större sammanhang och olika typer av dagvattenlösningar ska kunna komplettera varandra. Hanteringsmetoden styrs i första hand av dagvattnets föroreningshalt och recipientens känslighet. Möjligheter att i övrigt förbättra närmiljön ska även beaktas i samband med planeringen av dagvattenhanteringen.

Nämnderna har gemensamt ansvar

Samtliga berörda nämnder är ansvariga för att inom sitt ansvarsområde ta fram handlingsprogram för att nå målen i dagvattenpolicyn. Av handlingsprogrammet ska varje nämnds prioritering av åtgärder och insatser inom dagvattenområdet framgå.

Samtliga berörda nämnder är ansvariga för att inom sitt ansvarsområde dokumentera och utvärdera hela processen, från planskede till färdig anläggning. Nämnderna ska beakta erfarenheter och kunskaper såväl från tidigare genomförda projekt som från driften av de nya projekt som genomförs.

Kommunikation

Kommunikationspolicy

En policy som ger stöd

Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna utföra vårt arbete väl och därmed ge invånarna bästa möjliga service. Hur vi kommunicerar och löser våra uppgifter påverkar omvärldens bild av Lidingö stad. Vi är alla stadens ansikte utåt.

Policyn beskriver hur vi vill att kommunikationen ska fungera i Lidingö stad och den ska vara ett stöd för alla medarbetare. Som ett komplement till policyn finns fördjupade riktlinjer inom områden som mediekontakter, webb, kris och grafisk profil.

Bra intern kommunikation är grunden

En väl fungerande intern kommunikation lägger grunden för en effektiv och samstämmig utåtriktad kommunikation och bidrar till hög kvalitet i varje medarbetares möte med Lidingöborna.

Ambitionen är att medarbetarna ska få information om sådant de berörs av innan det kommuniceras externt. Vi kommunicerar i första hand genom personlig kommunikation och dialog. Tryckt och elektronisk kommunikation är ett viktigt komplement och stöd.

I Lidingö stad planerar vi kommunikationen så att den når fram till och uppfattas som meningsfull för mottagaren. Vi bygger relationer med medarbetare, Lidingöbor, brukare, näringsliv, potentiella medarbetare, massmedier och andra som visar intresse för vår stad och vår verksamhet.

Vi är öppna och tydliga

I all kommunikation strävar vi efter öppenhet och insyn för att skapa förståelse för de beslut som fattas och de verksamheter vi bedriver. I större frågor som påverkar många ska vi kommunicera både före och efter beslut. Alla som vill ska ges möjlighet att ta del av information och kunna bilda sig en egen uppfattning för att kunna påverka och delta i den demokratiska debatten.

Vår öppenhet ställer krav på alla medarbetare i staden. Vi måste veta vilka lagar och regler som gäller kring både vad vi själva får och ska kommunicera om samt vad andra har rätt att ta del av.

Vi behöver också vara tydliga i vår kommunikation så att de vi kommunicerar med förstår innebörden i den information de får. Därför ska vi alltid ta hänsyn till mottagarens kunskaper och behov i vår kommunikation, och i möjligaste mån följa upp att informationen nått fram. Stadens olika verksamheter identifierar själva vilka det är viktigast att kommunicera med inom det egna området.

Kommunikationen underlättar för alla

Kommunikationen ska bidra till att vi når målen i vår verksamhet på ett så effektivt sätt som möjligt. Lidingö stads vision och strategiska mål sätter invånarnas behov och önskemål i fokus.

Vårt varumärke, med kärnvärdet hälsa, är viktigt att vårda och kommunicera.

Vår kommunikation ska också underlätta för Lidingöborna att göra medvetna val och ta del av stadens service. Vi kommunicerar också om vilka rättigheter och skyldigheter man har som boende på Lidingö.

Allas ansvar

Kommunikation är allas ansvar. Som medarbetare har vi ansvar för att söka och ta del av den information vi behöver för att kunna lösa våra arbetsuppgifter.

Några har ett särskilt ansvar. Det gäller i första hand stadens chefer. De ska tolka och förklara viktig information och skapa förutsättningar för en öppen dialog på arbetsplatsen. Därmed skapas delaktighet, engagemang och förståelse för hur vi alla bidrar till helheten. Cheferna har också en nyckelroll i arbetet med att bygga varumärket Lidingö. De kan ge stöd och inspiration till oss alla, så att vi kan "leva" varumärket. Det är också chefernas ansvar att beakta och planera kommunikationen vid beslut de är med och fattar.

Centralt och på flera förvaltningar finns kommunikatörer som ska ge råd och stöd till såväl medarbetare som chefer i frågor om information och kommunikation.

Lagar som styr

Vår informations- och kommunikationsverksamhet utgår från de lagregler som finns om informationsfrihet, yttrandefrihet, offentlighet, sekretess och informationsansvar.

Av tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip följer att vem som helst har rätt att ta del av allmänna offentliga handlingar utan krav på att uppge identitet eller syfte.

Av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen framgår att offentliganställda, enligt den så kallade meddelarfriheten, har rätt att lämna information till medier i publiceringssyfte och att arbetsgivaren inte har rätt att efterforska källan.

Av förvaltningslagen framgår att varje myndighet ska lämna information för att hjälpa medborgarna i frågor som omfattar den egna verksamheten.

Personuppgiftslagen skyddar människor mot att deras personliga integritet kränks.

Upphovsrättslagen reglerar upphovsrätten till texter och bilder.

Säkerhet

Trygghets- och säkerhetspolicy

Trygghets- och säkerhetspolicyn är ett samlat och övergripande styrdokument som beskriver vad vi ska prioritera för att säkerställa att Lidingö är en trygg och säker stad. Trygghets- och säkerhetspolicyn innehåller en översikt över det ansvar Lidingö stads nämnder ska leva upp till genom sina förvaltningar och bolag.

Policy för stadens trygghets och säkerhetsarbetePDF (pdf, 107.4 kB)

Trygghets- och säkerhetsarbete i framkant

Lidingö är en av Sveriges tryggaste och säkraste kommuner. Vi har låg brottstatistik och har varit förskonade från större kriser. Det är ändå självklart att staden arbetar för att förhindra olyckor, oönskade händelser, brott, skador och andra påfrestningar. Det faktum att Lidingö är en del av Stockholmsregionen ställer dessutom höga krav på samordning och samverkan vid kriser, både inom staden samt med andra berörda aktörer. Vi lever i ett sårbart samhälle och i en tid där hot och risker inte tar hänsyn till geografiska gränser. Allvarliga epidemier, terrorhot, omfattande elavbrott och kollapsande IT-system är exempel på händelser som vi måste försöka förhindra, men också kunna hantera väl om de inträffar.

Vi har ett proaktivt fokus i vårt arbete och varje enskild satsning som vi gör tar oss
närmare vår vision Lidingö – Hälsans ö:

  • På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa.
  • Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag.
  • Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö.
  • Lidingö har Sveriges bästa skolor.
  • På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden.

Som ett led i att möta dessa utmaningar och krav har staden fastställt en övergripande trygghets- och säkerhetspolicy. Policyn anger mål för arbetet hos Lidingö stads nämnder/förvaltningar och bolag. Syftet är att alla stadens verksamheter ska arbeta samordnat med trygghets- och säkerhetsfrågor. På detta sätt ökar vi vår förmåga att framgångsrikt och effektivt främja trygghet och säkerhet samt skapa beredskap för oönskade händelser.

En trygg och säker stad för boende, företagare och besökare är en viktig del av
visionen om Lidingö – Hälsans ö.

Trygghets- och säkerhetspolicy för Lidingö stad

Syfte

Trygghets- och säkerhetspolicyn är ett samlat och övergripande styrdokument som beskriver vad vi ska prioritera för att säkerställa att Lidingö är en trygg och säker stad. Trygghets- och säkerhetspolicyn innehåller en översikt över det ansvar Lidingö stads nämnder ska leva upp till genom sina förvaltningar och bolag.

Syftet med att anta en trygghets- och säkerhetspolicy är att ge förutsättningar för Lidingö stad med dess nämder/förvaltningar och bolag att arbeta samordnat med trygghets- och säkerhetsfrågor. På så vis ökar vi vår förmåga att framgångsrikt och effektivt främja trygghet och säkerhet samt skapa beredskap för oönskade händelser. Trygghets- och säkerhetspolicyn ansluter till och kompletterar styrdokument inom Lidingö stad på andra områden som IT-säkerhet, dokumenthantering och kommunikation.

Mål för stadens trygghets- och säkerhetsarbete

Lidingö stad bedriver ett målinriktat arbete för att skapa trygghet och säkerhet för alla boende, företagare och besökare. Vår övergripande målsättning är att arbeta trygghetsskapande, förebygga risker och minimera sannolikheten för att oönskade händelser inträffar. När allvarliga händelser ändå sker ska vi ha förmåga att kunna hantera konsekvenserna och därmed minimera skadliga effekter på människa, miljö och egendom.

Följande mål gäller för trygghets- och säkerhetsarbetet i Lidingö stad:

  • Alla verksamheter ska arbeta systematiskt och koordinerat med trygghets och säkerhetsfrämjande insatser med såväl internt som externt fokus.
  • Alla verksamheter ska verka för att hindra eller lindra konsekvenser av
    oönskade händelser för boende, företagare och besökare i Lidingö stad.
  • Alla verksamheter ska, oavsett händelse, ha förmåga att upprätthålla stadens

prioriterade åtaganden, det vill säga de verksamheter som måste fungera för
att undvika oacceptabla konsekvenser för människa, miljö eller egendom.

Så arbetar vi för att uppfylla målen

Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för utveckling och uppföljning av Lidingö stads trygghets och säkerhetsarbete.

De mål som gäller för trygghets- och säkerhetsarbetet kompletterar de övergripande verksamhetsmålen för Lidingö stad som kommunstyrelsen fastställer årligen. Lidingö stads nämnder ansvarar, genom sina förvaltningar och bolag, för att bryta ner målen till mätbara, tidsatta mål som speglar den egna verksamheten och koppla indikatorer till sina mål i syfte att främja trygghets- och säkerhetsarbetet i den egna verksamheten. Förvaltningar och bolag ansvarar vidare för att kontinuerligt utvärdera och vid behov korrigera beslutade åtgärder. Förvaltningar och bolag ska också årligen följa upp indikatorerna och dess måluppfyllelse.

För att närmare styra stadens verksamheter i arbetet med att nå målen ska riktlinjer för trygghets- och säkerhetsarbetet finnas. Kopplat till riktlinjerna beslutar stadsdirektören på ett antal områden om rutiner som specificerar hur trygghets- och säkerhetsarbetet ska bedrivas. Kommunstyrelsen följer löpande upp det arbete som utförs i enlighet med styrdokumenten på trygghet och säkerhetsområdet. På så sätt säkerställs ett resurseffektivt och framgångsrikt arbete med att skapa trygghet och säkerhet.

Borgenspolicy

Lidingö stad har sedan länge verkat för att enskilda eller sammanslutningar av Lidingöbor som vill bygga upp, utveckla eller driva en verksamhet på kultur- och fritidsområdet så långt det är möjligt ska få bra förutsättningar att göra det. Det finns ett stort intresse och engagemang bland Lidingöborna som ska tas tillvara. Därför har principen varit att så mycket som möjligt av det som sker på kultur- och fritidsområdet sker i regi av Lidingöborna själva och inte av staden.

BorgenspolicyPDF (pdf, 134.4 kB)

Som en följd av den principen driver staden förhållandevis få av de anläggningar och andra inrättningar där idrotts- och föreningslivet utövar sina verksamheter. Däremot äger staden de flesta av anläggningarna och i princip all mark som tas i anspråk. En viktig förutsättning för utvecklingen av föreningslivet har därför varit att kunna arrendera eller hyra ut mark, anläggningar och andra faciliteter till föreningar och enskilda för idrotts- och andra fritidsändamål. Och att ge föreningslivet stor frihet att själva forma och utveckla sina verksamheter inom arrendena, på anläggningarna och andra ställen där plats har upplåtits.

Egenfinansiering med eget ekonomiskt ansvar för föreningarna är utgångspunkten och staden är generellt sett restriktiv med att ge lån och gå i borgen. Men lån beviljas sällan när säkerhet inte kan ställas på arrenderad mark, och när det bedömts som nödvändigt har staden ändå iklätt sig ett borgensansvar för att barn- och ungdomsföreningar ska kunna göra de investeringar som krävts för att bygga upp, utveckla och driva bra verksamheter när inga andra alternativ funnits. Att kunna gå i borgen för föreningarna och de verksamheter som är viktiga för Lidingöbornas fritid har varit en avgörande faktor för att möjliggöra ett rikt och blomstrande föreningsliv på Lidingö, vilket är en mycket viktig del av visionen om Lidingö – Hälsans ö.

Det finns också andra sammanhang där staden har starka intressen, där investeringar behöver göras, men där staden inte är huvudman. Då kan kortfristiga lån eller ingående av borgen vara bra verktyg för att möjliggöra förutsättningar för att verksamheterna ska kunna bedrivas.

Med denna Borgenspolicy tydliggör kommunfullmäktige förutsättningarna för stadens borgensåtaganden och kortfristiga lån.

Anna Rheyneuclaudes Kihlman
Kommunstyrelsens ordförande Lidingö stad

Syfte

Borgenspolicyn är ett styrdokument som anger förutsättningarna för staden att gå i borgen för lån. Policyn ska fungera som information till den som vill ansöka om kommunal borgen, den som lånar ut pengar och kräver borgen men också som styrning och vägledning för hanteringen av borgensärenden inom staden. Borgenspolicyn tar också upp stadens förutsättningar att låna ut pengar.

Grundläggande förutsättningar

Kommunal borgen är ett frivilligt åtagande. En kommun har befogenhet att gå i borgen för lån som avser ändamål enligt kommunallagen. Inom ramen för det finns inga egentliga lagliga hinder att lämna borgen så länge den är konkurrensneutral och inte lämnas i strid med EU:s statsstödsregler och/eller annan lagstiftning.

Målgrupper och ändamål

Följande grupper kan komma fråga för kommunal borgen förutsatt att de villkor som i övrigt uppställs i denna policy är uppfyllda:

  • Barn- och ungdomsföreningar
  • Annan organisation, förening eller företag för ändamål av allmännyttigt intresse

Med barn- och ungdomsförening likställs bolag som är helägt av sådan förening om inte annat framgår av denna policy.

Låntagarens verksamhet ska främja och vara principiellt öppen för alla Lidingöbor.
För att annan organisation, förening eller företag för ändamål av allmännyttigt intresse ska beviljas borgen, ska stadens borgensåtagande vara nödvändigt för att lån ska beviljas för en investering som staden bedömer som angelägen. I bedömningen ska vikt tillmätas låntagarens egen bedömning av investeringens angelägenhet.

Beslut om borgen

Kommunstyrelsen beslutar om borgen om beloppet inte överstiger 20 mnkr och tiden för borgensåtagandet inte överstiger 20 år. I övriga fall beslutar kommunfullmäktige om borgen. Kommunstyrelsen ska alltid hänskjuta beslut om borgen till kommunfullmäktige om det är av principiell betydelse eller annars av större vikt.

Ett borgensåtagande innebär alltid ett risktagande. Stadens beslut att ingå ett borgensåtagande ska alltid föregås av en noggrann bedömning av den risk som borgensåtagandet medför. Vid sådan bedömning ska bland annat följande övervägas:

  • Risker i den investering eller det projekt som lånet avser,
  • Låntagarens möjligheter att fullfölja sina åtaganden,
  • Möjlighet att finansiera investeringen på annat sätt och kostnaden samt riskerna vid sådan alternativ finansiering.

Villkor

Beslut om borgen ska förenas med krav på att följande villkor nedan under 5.1-5.8 är uppfyllda.

Säkerheter

Staden ska kräva säkerhet från låntagaren för hela eller delar av borgensåtagande så långt det är möjligt. Följande kan utgöra säkerheter:

  • Pantbrev i fast egendom,
  • Säkerhetsöverlåtelse av byggnad på ofri grund,
  • Företagsinteckning,
  • Pantförskrivning av intäkter från bidrag,
  • Pantförskrivning av aktier i bolag som äger fastighet,
  • Solidarisk borgen från styrelsemedlemmar i företag, personlig eller annan typ av underborgen.

Om säkerhet inte krävs för visst borgensåtagande ska detta särskilt motiveras i beslutet om att ingå borgen. Skäl för att inte kräva säkerhet kan vara att åtagandet är mycket kortvarigt, beloppet lågt, risken liten eller någon annan särskild omständighet.

Amorteringar

Det lån som borgensåtagandet avser ska amorteras och låntagaren ska uppvisa en amorteringsplan innan staden binder sig vid borgensåtagandet. Amorteringen ska i normalfallet påbörjas inom ett år. Om ett lån omsätts får inte amorteringsplanen ändras utan att borgensåtagandet omprövas.

Belopps- och tidsgränser

Ett borgensåtagande ska alltid vara avgränsat i belopp och tid samt ska alltid minskas i takt med att huvudfordran amorteras. Stadens beslut om att ingå borgen kan avse ett högre belopp än vad som sedan anges i själva avtalet med banken. Beloppet ska alltid anges i svenska kronor.

Typ av borgen

Staden ska i första hand ingå s.k. proprieborgen. Generell borgen ska undvikas. Vilken typ av borgen som gäller ska framgå av borgensavtalet med banken.

Regressrätt

Stadens regressrätt ska framgå av borgensbeslutet.

Försäkringar

Låntagaren ska hålla de investeringar som föranlett borgen försäkrade på ett betryggande sätt under den tid som borgen avser.

Avgifter

Låntagaren ska årligen i efterskott betala en borgensavgift som fastställs av kommunstyrelsen i procent av borgensbeloppet. Avgiften sjunker i takt med att lånet amorteras och borgensåtagandet minskar.

Nedsättning helt eller delvis kan göras för barn- och ungdomsförening.

Uppföljning och rapportering

I beslutet om borgen ska det finnas bestämmelser om uppföljning enligt punkten 7 nedan.
Så snart det kan befaras att ett borgensåtagande kan komma att behöva infrias ska låntagaren skyndsamt meddela kommunstyrelsen detta.

Ansökan om borgen

Ansökan om borgen ska ställas till kommunstyrelsen.
Handlingar som bör biläggas ansökan är:

  • De två senaste årens resultat- och balansräkningar,
  • Revisions- och verksamhetsberättelser för samma tid,
  • Budget och likviditetsprognos för innevarande år,
  • Uppgift om aktuell styrelse samt firmatecknare
  • Beskrivning av den verksamhet/ändamål som låntagaren bedriver
  • Beskrivning av den investering och verksamheten/ändamålet som ansökan avser
  • Ekonomisk kalkyl innefattande den budgeterade investeringsutgiften och de intäkter varmed investeringen kommer att finansieras
  • Budget för de två närmaste verksamhetsåren avseende låntagarens intäkter och kostnader
  • Uppgifter om villkoren (löptid, räntenivå, amorteringsplan) för det lån som borgensåtagandet avser
  • Uppgift om vilken säkerhet som kan erbjudas.

Förnyelse av borgen betraktas som ett nytt borgensåtagande. Ny ansökan ska därför ställas till kommunstyrelsen senast fyra månader innan gällande borgensåtagandes utgång.

Uppföljning och rapportering

Under borgensavtalets löptid ska från låntagaren till staden varje år redovisas:

  • Senaste av revisor granskad och godkänd resultat- och balansräkning,
  • Senaste verksamhetsberättelse,
  • Budget samt likviditetsprognos för innevarande år.

Kommunstyrelsen ska i samband årsbokslutet göra en bedömning av den risk som finns i varje borgensåtagande. Bedömning av stadens totala borgensåtagande och därmed sammanhängande risker ska också göras och redovisas på samma sätt.

Lån

Till samma målgrupper för samma ändamål som anges under punkten 3 kan kommunstyrelsen undantagsvis bevilja kortfristiga lån om:

  • Det är brådskande och beslut om borgen inte kan avvaktas,
  • Lånet är förenat med låg risk och med stor sannolikhet kan ersättas med borgensåtagande,
  • Beloppet inte är högre än 5 mnkr, och
  • Lånet beviljas för längst 1 år.

Vid ansökan om lån ska punkterna 5 och 6 i denna policy tillämpas i tillämpliga delar.

Politiker / tjänstemän

Policy om korruption, jäv och bisysslor

Staden anser att det är viktigt att förtroendevalda och tjänstemän vet vad som gäller vid mottagandet av tjänster, varor och andra erbjudanden för att slippa utsättas för otillbörlig påverkan utifrån.

Det grundläggande förhållningssättet ska vara att vare sig ta emot eller att ge gåvor och förmåner i sitt arbete. Undantag finns naturligtvis när det handlar om allmänt godtagbara umgängesformer, till exempel en arbetslunch och enklare måltider i samband med representationer.

Policy om korruption, jäv och bisysslorPDF (pdf, 40.7 kB)

Policy för tjänstefordon i Lidingö stad

Bilaga till skrivelse 2011-03-07

Bakgrund och mål

Lidingö stad strävar efter en hållbar utveckling, och för att miljöpåverkan från staden skall vara så liten som möjligt. En viktig del i detta arbete är att minska miljöpåverkan från resor och transporter.

Ett av stadens viktigaste framtida mål på miljöområdet är en övergång från fossila till förnyelsebara bränslen, samt en effektiv resursanvändning. Genom att arbeta aktivt med dessa frågor beträffande den egna fordonsparken kan miljöpåverkan sänkas, samtidigt som staden föregår med gott exempel gentemot allmänheten.

Omfattning, ansvar och syfte

Fordonspolicyn gäller vid inköp och leasing av bilar som får framföras med B-körkort (under 3,5 ton) i staden. För personbilsklassade fordon gäller att alla krav ska uppfyllas. För övriga fordon gäller att kraven ska uppfyllas så långt som det är möjligt.

Policyn omfattar verksamhets- och förmånsbilar. Det åligger samtliga medarbetare som reser i tjänsten att tillgodogöra sig informationen i denna policy, samt för chefer att tillhandahålla densamma. Policyns syfte är att säkerställa att staden köper in fordon som bidrar till minskad miljöpåverkan, ökad energieffektivitet och ökad trafiksäkerhet, samt främja ett trafiksäkert och resurssnålt nyttjande av dessa.

Konsult och servicekontoret (ksk) administrerar och handlägger all fordonshantering samt tar beslut om anskaffning av fordon i dialog med verksamheterna.

Uppföljning

Kontaktpersoner för fordonen ska finnas på respektive förvaltning. I samarbete mellan ksk och kontaktpersonerna i förvaltningarna utarbetas rutiner för uppdatering, sammanställning och utvärdering av policyns efterlevnad. Uppföljningssystem ska finnas för att säkerställa och kontinuerligt följa upp att fordon avsedda för alternativa drivmedel framförs på dessa.

Upphandlings- och inköpspolicy

Lidingö stad ska använda upphandlingar för att få fler företag att lämna anbud för att på så sätt öka konkurrensen och därmed förbättra kvalitet och minska kostnader. Policyn gäller för all upphandlings- och inköpsverksamhet inom staden och omfattar all upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader.

Policyn speglar stadens grundläggande värderingar och ger en inriktning för hur stadens företrädare ska agera i upphandlings- och inköpsfrågor.

Tillämpningsanvisningarna är anpassade till arbetssättet när det gäller upphandlings- och inköpsverksamheten och till stadens nya miljöprogram.

Personalpolicy

Som arbetsgivare ser Lidingö stad som en viktig uppgift att stödja sin personal så att Lidingöborna får en bra service som präglas av kvalitet, kompetens och kostnadsmedvetande. Genom klart formulerade mål för individens arbete, tillfälle till individuell utveckling, en god arbetsmiljö, ledare som arbetar genom sina medarbetare och ett långt gående arbetsgivaransvar när problem uppstår, får personalen detta stöd. Goda prestationer i arbetet ska också belönas med god löneutveckling.

Lidingö stads verksamheter måste förändras allteftersom behov och efterfrågan förändras. Kraven på flexibilitet i organisationen och förändringsbenägenhet hos de anställda kommer att öka.

Min förhoppning är att personalpolicyn ska vara levande och användas som vägvisare för chefer, arbetsledare och medarbetare så att vi tillsammans upprätthåller Lidingö stad som en effektiv organisation och en arbetsplats där de verksamma trivs och utvecklas.

Dokumentet antogs av kommunfullmäktige 1994.

Till toppen av sidan