Skriv ut
Dela

Dina demokratiska rättigheter

I Sverige råder offentlighetsprincipen – rätten för alla att läsa allmänna handlingar hos kommuner, landsting och andra myndigheter.

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär att du får läsa handlingar hos myndigheterna.

En myndighet är en del av staten som ansvarar för ett särskilt område, till exempel polisen eller skatteverket. Kommuner och landsting är också myndigheter.

De flesta papper och andra handlingar hos myndigheterna är offentliga. Det innebär att alla har rätt att läsa dem. Den rätten, som har funnits i mer än två hundra år, kallas offentlighetsprincipen och är en del av Sveriges grundlag.

Genom offentlighetsprincipen kan alla få veta vad politiker och tjänstemän gör och hur de sköter sina arbeten. Den här texten beskriver hur offentlighetsprincipen fungerar i praktiken.

Vad är en allmän handling?

En handling är allmän om den förvaras hos staden och enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där. En handling är oftast ett papper av något slag. Det kan till exempel vara brev, protokoll eller beslut. Men det kan också vara e-post, videofilmer eller kassettband.

Vilka handlingar får hållas hemliga?

De flesta handlingar hos staden är offentliga, men inte alla. En del handlingar är arbetsmaterial som bara de anställda i staden får läsa. Andra handlingar är sekretssbelagda, det vill säga hemliga. Sekretessbelagda handlingar kan till exempel vara papper som har med socialtjänstens ärenden att göra, och som handlar om enskilda människor. Sådana handlingar har du inte rätt att läsa.

Handlingarna finns hos staden

Staden sparar sina handlingar i ett arkiv. För att kunna hitta i arkivet finns en lista över alla handlingar, ett diarium. Diariet är en offentlig handling som alla får läsa. En del av stadens handlingar kan finnas att läsa på stadens hemsida.

  • Läsa på plats
    Sök upp stadens registrator och läs handlingarna gratis på kansliet.
  • Få kopia mot avgift
    Stadens kontor har rätt att ta betalt för kopior av allmänna handlingar. Vilka avgifterna är kan du läsa i taxa för kopior, avskrifter och utskrifter av allmänna handlingarPDF (pdf, 22.8 kB).
  • Skriva av, fotografera eller spela in
    Du har rätt att med egen utrustning och utan avgift göra detta.
  • Tekniska hjälpmedel
    Om ett tekniskt hjälpmedel krävs för att läsa handlingen, ska stadens kontor tillhandahålla det.
  • Beställa handlingar
    Du kan också skriva eller ringa till staden och tala om vilka handlingar du önskar. Kopiorna skickas med vanlig post.

Det ska gå fort att få ut handlingarna

Om du besöker stadens kontor ska handlingarna utlämnas skyndsamt. Om du ringer eller skriver ska handlingarna kommit fram efter högst två dagar.

Du har rätt att vara anonym

Du behöver inte tala om vem du är eller varför du vill läsa en offentlig handling, såvida den inte är sekretessbelagd. Då har stadens kontor rätt att få veta vem som vill ha ut handlingen och varför.

Klagomål

Om du inte får se den handling du har begärt kan du få ett skriftligt beslut om detta. Om du anser att du ändå har rätt att få se handlingen kan du överklaga beslutet hos kammarrätten. Tar det däremot för lång tid att få ut en handling kan klagomål lämnas till Justitieombudsmannen.

Brev skickade till staden

En särskild lag bestämmer vad som kan vara hemligt, sekretessbelagt. Om du skickar brev eller andra handlingar till staden blir de offentliga och andra kan läsa dem. Det spelar ingen roll om du själv vill att brevet ska vara sekretessbelagt. Brevet kan bli offentligt även om det står till exempel hemligt på det. Samma sak gäller om du skickar brev hem till en tjänsteman eller politiker. Handlar brevet om något som berör staden måste den som får brevet ändå se till att det skrivs in i diariet, stadens lista över handlingar.

EU-medborgare

Varje person som är medborgare i ett EU-land, är också per automatik EU-medborgare. Som EU-medborgare har man bland annat rätt att fritt röra och uppehålla sig i ett annat EU-land.

EU-medborgare har rätt att studera, arbeta eller enbart vistas i Sverige utan uppehållstillstånd i upp till tre månader. En förutsättning, enligt reglerna, är att EU-medborgaren inte belastar landets biståndssystem.

Efter tre månaders vistelse i Sverige har EU-medborgare fortsatt rätt att stanna i Sverige om de har arbete, är egenföretagare eller aktivt söker arbete alternativt studerar eller bara vistas i landet. Detta är under förutsättning att EU-medborgaren har tillräckliga resurser att försörja sig och eventuella familjemedlemmar och att samtliga har en heltäckande sjukförsäkring.

När en EU-medborgare inte uppfyller kraven och inte heller har uppehållstillstånd har man inte rätt att vistas i Sverige och ska då lämna landet. Om det kan antas att en EU-medborgare kommer att försörja sig på oärligt sätt, begå brott eller genomföra sabotage kan han eller hon tvingas lämna landet.

Etablering av boplatser

Den svenska allemansrätten ger alla möjlighet att fritt röra sig i skog och mark. Att tälta med ett mindre antal tält under något dygn ingår i allemansrätten. Om man däremot tältar eller ställer upp husvagnar i stora grupper behöver man be markägaren, såväl privat som offentlig, om lov. Risken för markskador och sanitära olägenheter är större och all nedskräpning är enligt lag förbjuden.

Vid misstanke om olaglig etablering av boplats ska markägaren kontaktas så att åtgärder kan vidtas. Markägaren kontaktar i sin tur kronofogden och begär avhysning. Om etableringen sker på offentlig plats kontaktas polisen.

Socialtjänst vid akut nödsituation

En person som inte uppfyller de krav som ställs om uppehållsrätt, hemvist och behov, är inte berättigad till bistånd annat än i akut nödsituation. Även vid akuta situationer ska socialtjänsten pröva om behovet kan tillgodoses på annat sätt. En sökande EU-medborgare ska därför i första hand kontakta sin ambassad eller sitt konsulat. Om socialtjänsten bedömer att någon är i en nödsituation som inte kan lösas på annat sätt, kan bistånd ges i form av enstaka bidrag till mat och logi.

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar när det gäller barn som riskerar att fara illa.

Överklaga beslut

Det finns två olika former av överklagande, förvaltnings-
överklagande och laglighetsprövning. Vilken variant som är aktuell beror på vilken typ av beslut det handlar om.

Om ett beslut kan överklagas genom förvaltningsöverklagande får du information om detta tillsammans med beslutet ifråga. Övriga beslut överklagas genom laglighetsprövning.

Förvaltningsöverklagande

Ärenden som staden behandlar med stöd av särskilda lagar, som till exempel plan- och bygglagen eller socialtjänstlagen, överklagas genom förvaltningsöverklagande. Det kan till exempel gälla beslut om bygglov eller socialt bistånd.

Med beslutet får du även information om hur du går tillväga för att överklaga. Generellt gäller att överklagandet ska ske skriftligt och skickas till den myndighet som meddelat beslutet. Överklagandet ska ha kommit in inom tre veckor från den dag då du fick ta del av beslutet. Det är i regel bara den som beslutet rör som kan överklaga.

Vid förvaltningsöverklagande prövas både själva sakfrågan och om beslutet är lagligt.

Laglighetsprövning

Staden behandlar även ärenden enligt kommunallagen. Beslut som kan överklagas sätts upp på stadens officiella anslagstavla, som finns i Lidingö stadshus.

Rätt att överklaga genom laglighetsprövning har du som är folkbokförd, äger fastighet eller är taxerad till kommunalskatt på Lidingö. Överklagandet ska ske skriftligt och skickas direkt till förvaltningsrätten. Om överklagandet felaktigt inlämnats till registrator i staden vidarebefordras handlingarna till förvaltningsrätten.

Överklagandetiden, det vill säga den tid du har på dig att klaga, är tre veckor. Tiden räknas från den dag då meddelande om att protokollet har justerats (godkänts) sätts upp på den officiella anslagstavlan i stadshuset. Om överklagandet inlämnats direkt till staden räknas den som inkommen till förvaltningsrätten från och med det datum då handlingen inkom och registrerades hos staden.

Vid överklagande enligt kommunallagen prövas endast om beslutet är lagligt. Ett beslut som fattats med stöd av kommunallagen kan upphävas om det:

  • tillkommit på ett felaktigt sätt
  • strider mot lag
  • överskrider kommunens befogenheter
  • fattats av fel kommunalt organ

Det är alltså inte möjligt att få ett beslut upphävt bara för att du anser det olämpligt. Domstolen kan endast upphäva ett beslut, inte sätta ett annat beslut i dess ställe.

Till toppen av sidan