Raoul Wallenberg

Raoul Wallenberg föddes på Lidingö den 4 augusti 1912. Tillsammans med sin mor bodde han under somrarna i sina morföräldrar Per Johan och Sofie Henriette Wisings hem i Kappsta. Fadern dog tre månader innan Raoul föddes. Huset i Kappsta förstördes vid en brand på 1930-talet och i dag finns bara grunden kvar.

Efter studier i Amerika och arbete på en svensk byggnadsfirma i Kapstaden, fick Raoul Wallenberg jobb på en holländsk bank i Haifa i dåvarande Palestina. Där kom han för första gången i kontakt med judar som flytt undan förföljelserna i Hitlers Tyskland.

I slutet på 1930-talet arbetade Wallenberg tillsammans med den ungersk-judiske affärsmannen Koloman Lauer och gjorde många affärsresor, bland annat till Ungern. I september 1939 utbröt andra världskriget.

Wallenbergs gärning

Raoul Wallenbergs kännedom om Ungern var en av anledningarna till att svenska regeringen 1944 utsåg honom till förste sekreterare vid svenska legationen i Budapest. Hans uppdrag var att leda räddningsoperationen av ungerska judar. Uppdraget finansierades genom den amerikanska flyktinghjälpen War Refugee Board.

Budapest var vid den tidpunkten en nästan laglös stad. Den antisemitiska pilkorsrörelsen gjorde allt för att hjälpa tyskarna att skicka judar till dödslägren.

Delade ut skyddspass

På Wallenbergs initiativ utfärdade legationen så kallade skyddspass. Trots att passen inte hade någon juridisk giltighet, kunde Wallenberg och personal från den svenska legationen, med bland andra Carl Ivar Danielsson och Per Anger, rädda många judar undan nazisternas förföljelser.

Wallenberg köpte flera hus i Budapest där det blågula svenska riksvapnet gav skydd till judar som väntade på evakuering till Sverige. Genom sina okonventionella arbetsmetoder, sina goda lokala kontakter och sitt stora mod lyckades han rädda tiotusentals judar.

Kom aldrig tillbaka

När den sovjetiska krigsmakten intog Budapest 1945 uppsökte Raoul Wallenberg det sovjetiska militära högkvarteret i staden. Han ville förklara den judiska räddningsoperationen för ryssarna. Han kom aldrig tillbaka från detta besök och hans öde är sedan dess okänt.

Den officiella ryska versionen har varit att han avled i fängelset i Lubjanka 1947. Han var då 35 år. Det finns dock vittnesuppgifter som hävdar att han var i livet åtminstone in på 1970-talet. Sanningen om vad som egentligen hände kommer vi sannolikt aldrig att få veta.

Raoul Wallenberg har inte bara betytt mycket för de människor han har räddat. Han har också kommit att bli en symbol för den ständiga kampen mot förföljelse.

Minnesmärken

Willy Gordons staty Raoul Wallenbergs gärning.

Minnesmärken över den svenske diplomaten finns bland annat i New York, London, Jerusalem och Budapest. På Lidingö, hans födelseort, restes ett monument 1999, närmare bestämt i stadshusparken.

Monumentet över Raoul Wallenbergs gärning i stadshusparken är en skulptur i brons, nära fyra meter hög. Den föreställer Raoul Wallenberg som räcker skyddspass till hotade människor. Som komplement finns en minnestavla, bestående av tre stenar, som beskriver Raoul Wallenbergs gärning.

Skulptören Willy Gordon berättar:
– Idén till skulpturen fick jag när jag för första gången såg ett märkligt foto av Raoul Wallenberg. Fotot var taget mitt under en stor deportation. Wallenberg stod med ryggen mot kameran och hade händerna bakom ryggen. Han bar överrock och en bredbrättad hatt. Det var i januari 1945.

Skulpturen "Attachéväska R W"

En replik av den mytomspunna väskan från Första Avenyn i New York står på grunden till det hus i Kappsta på södra Lidingö där Raoul Wallenberg föddes 1912. Bronsväskan, som är i naturlig storlek, bär den kände diplomatens initialer och får antas vara fylld med skyddspass. Konstverket är skapat av Ulla Kraitz och har donerats till Lidingö stad av direktör Marcus Storch, tidigare vd och koncernchef för AGA.

Raoul Wallenbergdagen

Fackeltåg utanför stadshuset.

Sveriges nationella dag för medmänsklighet och civilkurage, Raoul Wallenbergs dag, uppmärksammas årligen på Lidingö.

Raoul Wallenbergdagen instiftades av Lidingö stad 2002 och har sedan dess genomförts på Förintelsens minnesdag den 27 januari. Efter fackeltåget och talet av kommunstyrelsens ordförande vid monumentet fortsätter programmet i Ansgarskyrkan där Lidingö stads Raoul Wallenbergpris delas ut.

Den 27 januari 1945 befriades de människor som överlevt förintelselägret Auschwitz av ryska trupper. Därför uppmärksammar vi människovärde och demokrati med en nationell dag.

Till toppen av sidan