Förbered dig för en kris

Om det blir ett längre strömavbrott, vattenbrist, terrorhot eller extremväder så kan det ta dagar innan samhällets service fungerar normalt igen. Strömmen kan ha gått, värmen slutat fungera och butikernas hyllor börjar gapa tomma. Samhällets resurser måste då användas till dem som behöver det mest.

Det bästa sättet att visa omtanke för andra vid en samhällskris är att tänka på sig själv och sin familj. En målsättning kan vara att du och din familj ska kunna klara er i minst en vecka men gärna lite längre.

Här hittar du saker som är bra att ha hemma i en krislåda. Anpassa listan så att den passar dig och din familj.

Vatten

• Vattenfyllda PET-falskor i frysen
• Vattendunkar eller hinkar
• Mineralvattenflaskor

Tänk på!

De första dagarna behövs ungefär 3-5 liter vatten per person och dygn, därefter ökar behovet successivt. Om vattnet är förorenat behöver det kokas innan det går att dricka.

Värme och ljus

• Varma kläder, mössor, halsdukar och vantar
• Extra filtar, täcken, sovsäckar
• Stearin- eller värmeljus
• Fotogen- eller oljelampa och bränsle
• Gasol- eller fotogenkamin och bränsle
• Tändstickor eller braständare
• Ficklampa och extrabatterier

Tänk på!

När ljus och annat brinner så kan det bildas kolmonoxid, en färg- och luktfri gas som är giftig att andas in. Vädra därför kort men rejält och ofta. Om det är kallt så samlas i ett rum med mattor. Stäng dörrar, fäll ner persienner och dra för gardiner för att minska värmeutstrålningen. Bygg en koja med filtar över ett bord eller slå upp ett tält inne i rummet.

Mat

Det är bra att ha ett litet lager mat som går att lagra länge, som kan förvaras i rumstemperatur och som går enkelt att tillaga. Om det blir ett långvarigt strömavbrott kan du behöva ett gas- eller spritkök med bränsle, eller en grill om du kan vara utomhus.

• Okokt pasta, ris eller bulgur
• Kött-, fisk- och grönsakskonserver
• Potatispulvermos och pulversoppa
• Ägg
• Havregryn, flingor och mjöl
• Hårt bröd, skorpor eller kex
• Mjukost eller annat hållbart pålägg
• Färdigkokta bönor eller linser i tetrapack
• Nyponsoppa, blåbärssoppa eller fruktkräm
• Nötter och russin
• Socker och honung
• Olja, salt och peppar
• Choklad, energibars och godis

Tänk på!

En vuxen person behöver ungefär 1 800–2 300 kcal per dag. Under en kris kan energibehovet öka på grund av den extra ansträngning som krävs.

Kommunikation

För att kunna kommunicera med andra och ta del av viktig information är det bra att ha följande hemma:

• Radio som drivs på batteri eller vev (dynamo)
• Extrabatteri till mobiltelefon
• Anteckningsblock och blyertspenna
• Lista med viktiga telefonnummer

Övrigt

• Husapotek, första hjälpen och mediciner
• Hygienartiklar och våtservetter
• Kastrull eller kokkärl
• Sprit- eller gasolkök
• Utomhusgrill och kol alternativt gasol
• Engångstallrikar och engångsbestick
• Plastpåsar för sopor och toalettbesök
• Brandvarnare, brandsläckare och brandfilt
• Kontanter
• Konservöppnare
• Säkringar till proppskåp
• Kom ihåg förnödenheter till husdjuren!

MSB har, i samarbete med armbryterskan Heidi Andersson, tagit fram filmer om hemberedskap. Filmerna visar enkla tips för hushållet inom områdena Mat, Vatten, Värme och Kommunikation. Den femte filmen visar hur man på ett brandsäkert sätt kan ordna med ljus, värme och mat under ett strömavbrott. Alla filmerna ligger på YouTube. Du kan välja engelsk eller svensk text.

Filmer om hemberedskap, MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

Föreläsning med Tomas Ries, Krisberedskapsveckan 2021 Länk till annan webbplats.

På Krisinformation.se kan du lära dig mer om vilka risker och hot som kan uppstå, hur samhällets beredskap ser ut och vilka myndigheter som ansvarar för vad. Du får också information om hur du själv kan förbereda dig för olika scenarios.

Detta kan hända, krisinformation.se Länk till annan webbplats.

I februari 2021 antog kommunfullmäktige ett miljöprogram där bland annat anpassningen till mer extrema väder ingår. Programmet ska löpa fram till 2030 och den första fasen är att identifiera vilka risker som finns och hur de ska åtgärdas, exempelvis vid stora skyfall, värmeböljor, översvämningar, ras och skred.

Så klimatanpassar vi Lidingö

Fram till 2025 ska staden ha genomfört ett antal åtgärder, exempelvis:

• Uppdatera webkartor som visar områden med översvämningsrisker till följd av både skyfall och höjda havsnivåer, områden med risk för höga temperaturer, områden med risk för ras, skred och/eller erosion. Underlaget kommer från länsstyrelsen. Redan nu finns en flik på stadens webkarta för 100-årsregn under Krisberedskap och trygghetspunkter. Denna ska sedan fördjupas och kunna ligga till grund för framtida planering förvaltning och drift och användas i både översiktsplan och detaljplaner. Lidingö är en av aktörerna i ett nätverk för klimatanpassning inom Länsstyrelsen Stockholm.
  Lidingös webbkarta
• Stadens byggnader och verksamheter ska ses över så att de klimatanpassas, till exempel genom att ta fram en dagvattenplan.

Så förbereder vi för extremväder

• Staden arbetar med att säkerställa underhållet av VA-nätet genom att kontinuerligt utföra filmning av avloppsnätet och infodring av dåliga ledningar. En priolista har upprättats och börjat betas av.
• Styr- och övervakningssystem har installerats på våra vattentorn och pumpstationer.
• Under oktober 2021 lanserar SMHI ett nytt vädervarningssystem som innebär en tydliggjord larmkedja vid förväntade extremväder så att aktörerna ska kunna agera tidigt. Lidingö är en av vädervarningsmottagarna i egenskap av aktör inom Samverkan Stockholmsregionen.
• Lidingö stad har ett mobilt reservkraftverk som är avsedd att vid elavbrott användas till våra spillvattenpumpstationer som har breddning ut till Kottlasjön.
• Flera lågt liggande spillvattenstationers nödutlopp har backventiler för att hindra havet att stiga upp bakvägen och in i pumpgropen.