Lyssna
Lyssna
Skriv ut
Dela

Lagar som styr handikappolitiken

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387)

Lagen trädde i kraft 1 januari 1994 och ersätter omsorgslagen och elevhemslagen. Lagen ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder stöd och service för att undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. Det är en rättighetslag och är standardhöjande för den enskilde i förhållande till socialtjänstlagen.
Lagens första paragraf innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer i personkretsen, det vill säga de som har:

1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar bestående svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.

De insatser som lagen omfattar finns angivna i 9 §.

Lag om assistansersättning, LASS (1993:389)

Den som omfattas av 1 § LSS har rätt till statlig assistansersättning om behovet av personlig assistans överstiger 20 timmar i veckan. Beslutet fattas av försäkringskassan. Rätten omfattar inte den som fyllt 65 år, bor i gruppbostad eller vårdas på institution som tillhör eller drivs med bidrag av stat landsting eller kommun. Förslag finns om att 65-årsgränsen ska tas bort.

Socialtjänstlagen, SoL (2001:453)

SoL omfattar alla som bor eller vistas i kommunen. Paragraf 1, den så kallade portalparagrafen, har följande lydelse: "Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. När åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver".

Lagen innehåller två paragrafer som behandlar omsorger om människor med funktionshinder. Paragraf 7 som behandlar insatser för funktionshindrade och paragraf 8 om ansvar för uppsökande verksamhet och planering för funktionshindrade.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763)

Det åligger varje landstingskommun att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstingskommunen. I HSL:s första paragraf definieras begreppet hälso- och sjukvård:

"Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna".

Hälso- och sjukvårdshuvudmannen har ett generellt ansvar för habiliterings- och rehabiliteringsverksamhet, att tillhandahålla tekniska hjälpmedel samt tolktjänst.

Lag om handikappombudsmannen (1994:749)

Lagen trädde i kraft den 1 juli 1994. Handikappombudsmannen har till uppgift att bevaka frågor som angår funktionshindrades personers rättigheter och intressen. Verksamheten avser i först hand uppföljning och utvärdering.

Skollagen, kap 1:2 §, kap 6 (1985:1100)

Skollagen anger att barn som på grund av handikapp inte kan gå i grundskolan har särskild skolplikt. Utvecklingsstörda barn ska fullgöra sin skolplikt i särskolan och övriga barn med funktionsnedsättningar i specialskolan. Utvecklingsstörda ungdomar har rätt att efter skolpliktens upphörande få annan utbildning intill det år de fyller 21 år. Från och med 1991-01-01 har även rörelsehindrade ungdomar lagstadgad rätt till gymnasieutbildning. I lagen anges också att särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Det kan gälla elever med funktionshinder, koncentrations-svårigheter, läs- och skrivsvårigheter m m. Se även: Grundskoleförordningen 5 kap.

Lag om kommunal riksfärdtjänst (1997:735)

En kommun ska lämna ersättning för resekostnader för personer som till följd av stort och varaktigt funktionshinder måste resa på särskilt kostsamt sätt.

Plan och bygglagen, PBL (1987:10)

Byggnadslagstiftningen innehåller föreskrifter om markanvändning och byggande, vilka ska tillgodoses av byggherren, dvs. "den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- rivnings- eller markarbeten"(PBL 9 §)

Plan och bygglagen PBL samt plan och byggförordningen PBF med föreskrifter för tillämpningen av PBL, är den centrala bygglagstiftningen. Krav ställs på byggnaders och allmänna platsers tillgänglighet och användbarhet för " personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga".

PBL, plan- och bygglagen med PBF, tillhörande förordning, är den centrala lagen i byggsammanhang. Därtill gäller från 1995 även BVL, "byggnadsverkslagen" (lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, mm) med BVF, tillhörande förordning. BBR 99, Boverkets Byggregler, ställer detaljerade funktionskrav på byggnader och tomter, bland annat med avseende på "tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga".

Dessa lagar och normer innehåller således de juridiska redskapen för att reducera handikappande faktorer i den byggda miljön.

Lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. (1992:1574)

Lagen har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Kommunen svarar för att bidrag lämnas till anpassning och återställning av bostäder enligt bestämmelserna i lagen. Boverket har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet.

Tobakslagen (1993:581)

Lagen innebär i korthet att rökning inte är tillåten i lokaler för:

  • barnomsorg och skola (t.o.m. gymnasium).Rökning är inte heller tillåten på skolgårdar och motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem,
  • hälso- och sjukvård,
  • gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård.
  • Rökning är inte heller tillåten i inrikes kollektivtrafik (inklusive väntrum o liknande) i allmänna lokaler eller på arbetsplatser.

Lag mot diskriminering av funktionshindrade (1999:132)

Lagen gäller såväl arbetssökande som arbetstagare. Såväl direkt som indirekt, avsiktlig som oavsiktlig diskriminering är förbjuden. Arbetsgivare ska, om det är skäligt, genom åtgärder skapa likvärdig situation för en funktionshindrad. Överträdelse av diskrimineringsförbudet medför skadeståndsskyldighet eller ogiltighet.

Arbetsgivaren är skyldig att utreda förekomsten av och vidta åtgärder mot trakasserier, d v s kränkande av en persons integritet som har samband med ett funktionshinder. Brott mot utrednings- och åtgärdsskyldigheten vid trakasserier medför skadeståndsskyldighet.

Entreprenader - lagstöd

Enligt socialtjänstlagen 4 § får kommunen sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen 3 § får ett landsting sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt denna lag.

Uppgifter som innefattar myndighetsutövning, får inte med stöd av ovanstående bestämmelser överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ.

Allmänt gäller vid entreprenader som berör verksamheter inom det handikappolitiska området, att kommunen ansvarar för information till entreprenör om hans skyldigheter.

Till toppen av sidan