Läget på Lidingö med anledning av covid-19
Lyssna
Lyssna
Skriv ut
Dela

Lyckad rening - Kottlasjöns kvalitet klart bättre 

Åtgärderna som sattes in 2017 för att förbättra vattenkvaliteten och minska algblomningen i Kottlasjön har gett effekt. Från att ha haft en otillfredsställande ekologisk status 2016 är sjöns kvalitet idag god.

Näckrosblad fotograferat under vattnet, himlen och moln i bakgrunden

Undervattensfotot visar att Kottlasjöns vatten har blivit mycket klarare efter fosforbehandlingen 2017.

Mellan juli och september 2017 fälldes fosfor i Kottlasjöns sediment på den del av sjöbotten som är mer än två meter djup. Syftet var att minska mängden tillgänglig fosfor i vattnet, eftersom det kan leda till en ökning av växtplankton och blågröna alger (cyanobakterier) vilket kan vara giftigt.

Metoden som användes har visat sig ha minst påverkan på sjöars vattenkemi liksom växt- och djurliv. Den har också gett tydliga och varaktiga resultat i andra sjöar. Nu är den treåriga uppföljningen av åtgärden i Kottlasjön klar.

—Undersökningarna från 2018, 2019 och 2020 visar att sjöns ekologiska status har förbättrats avsevärt sedan 2016. Då bedömdes sjön ha en otillfredsställande status, den näst sämsta på en femgradig skala. Nu visar mängden och sammansättningen av växtplankton att sjön har en god ekologisk status, den näst högsta på skalan. Det var också målet i Lidingö stads blåplan, säger Jerker Idestam-Almquist, Lidingö stads kommunekolog.

Kraftigt förändrad vattenvegetation

Vattenvegetationen på botten har förändrats avsevärt sedan den senast undersöktes, 2015. De nya mätningarna visar på flera positiva förändringar:

  • Kransalgerna glans- och mattslinke, som gynnas av näringsfattiga förhållanden, har ökat markant.
  • Vegetationen har blivit rikligare, särskilt på djupare ställen, vilket beror på att vattnet har blivit klarare, så att solljuset når längre ner i sjön. En rikare växtlighet bidrar till minskad algblomning.
  • Hornsärv, som gynnas av näringsrikt vatten, har minskat drastiskt, liksom vattenpesten.

Abborre har tagit över

Även fiskfaunan har förändrats sedan 2016, då sjön dominerades av mört. I dag har abborre den positionen. Fler abborrar ökar också chanserna att få behålla ett klarare vatten i sjön eftersom rovfiskar gör att mängden djurplankton ökar och växtplankton minskar.

Den totala mängden fisk i Kottlasjön har minskat till ungefär hälften, vilket också visar en minskad näringsbelastning av sjön. I år fanns fisk även i sjöns djupaste delar, 2016 fanns ingen fisk under sex meters djup. Även fiskfaunan visar att Kottlasjön har uppnått god ekologisk status.

Sammansättning av bottenlevande djur i den djupaste delen av Kottlasjön har också förändrats till det bättre. Från att vara helt dominerad av tofsmygglarver, som är tåliga mot syrebrist, finns i dag även arter som är känsligare för syrebrist på sjöns djupaste botten.

Bibehålla en god status

Hur långvarig effekten blir efter fosforbehadnlingen 2017 beror bland annat på om fosfor tillförs utifrån. Därför är det viktigt att löpande kontrollera att inga avloppsutsläpp kommer ut i sjön av misstag och att dagvattenutsläpp renas på ett bra sätt. Närboende kan bidra genom att gödsla trädgårdar försiktigt. Gödslar man för mycket, vid fel tidpunkt eller för nära sjön så transporteras en del av näringen ut i sjön och göder växtplankton.

—Kottlasjön och dess omgivning är ett av Lidingös mest uppskattade friluftsområden. Att sjön återigen har blivit en fin badsjö med ett levande ekosystem är viktigt för Lidingöbornas möjlighet till rekreation och naturupplevelser i närområdet, säger Carl-Johan Schiller, (KD), ordförande i teknik- och fastighetsnämnden.

Bakgrund

Kottlasjön är från början en ganska näringsfattig sjö, som varit måttligt övergödd sedan 1970-talet, då mätningar av sjöns vattenkemi startade. Vattenkemin har dock varierat från år till år.

Åren 2015 och 2016 gjordes mer omfattande undersökningar av sjön, den hade då förlorat sin naturliga förmåga att binda näringsämnet fosfor i bottensedimentet. Det gjorde att den fosfor som fanns i sjön cirkulerade runt i vattnet. Åtgärder behövdes sättas in för att göra sjön bättre. Därför tillsattes fosforbindande ämnen som kalcium och aluminiumsalter.

Till toppen av sidan