Lättläst

Lättläst

Skriv ut
Dela

Jubileum för Gustaf Dalén

På lördag den 30 november är det 150 år sedan uppfinnaren, företagsledaren och Nobelpristagaren Gustaf Dalén föddes. För att uppmärksamma det kommer fyren Libertus på Fjäderholmarna att drivas på det ursprungliga sättet – med den gamla Dalénteknik som Gustaf Dalén utvecklade i början av 1900-talet. Dessutom kommer en laserstråle lysa upp Dalénum-området under kvällen och natten.

Gustav Dalén med sina döttrar på Lilla Värtans is 1926

Få kan sägas ha spelat så stor roll för Lidingös utveckling som uppfinnaren, företagsledaren, Nobelpristagaren och kommunfullmäktigeledamoten Gustaf Dalén som föddes för 150 år sedan. I år uppmärksammas hans liv lite extra med en rad arrangemang. På födelsedagen den 30 november kommer fyren Libertus på Fjäderholmarna drivas på det gamla sättet som Dalén uppfann och den 11 december hålls ett föredrag om honom på Lidingö muséum. 

Gustaf Dalén föddes i Stenstorp 1869 och kom till Lidingö 1911 när AB Gasackumulator (Aga) köpte strandängarna vid Gångsätra gård. Han blev oerhört betydelsefull för platsen där han verkade och trots att avtrycken av hans verk finns runt hela jorden, är de ingenstans så tydliga och levande som på Lidingö.

Spårväg på Lidingö

På ett år hade man uppfört den nya stora fabriken och den 2 september 1912 flyttade verksamheten in. Det betecknades som ett ganska djärvt steg av Agas ledning att flytta till Lidingö. Den gamla flottbron var Lidingös enda fasta förbindelse och den sjönk under ytan när ekipage med tyngder uppåt två-tre ton tog sig över. Elektricitet fanns inte, så företaget fick dra en kabel från Stockholm till en egen transformatorstation.

De flesta arbetarna kom i början från Söder i Stockholm och hade problem att ta sig ut till Lidingö. För att underlätta för de anställda skaffade man egna ångbåtar, men på vintern kunde isförhållandena ibland stoppa trafiken. Då såg Gustaf Dalén till att starta en kombinerad spårväg och järnväg på Lidingö, den så kallade Södra banan, som finns än idag.

Betydelse för Lidingös utveckling

Anläggandet av fabriken och Södra banan fick en väldig betydelse för Lidingö och framför allt södra Lidingös fortsatta utveckling. Nu började många tjänstemän och arbetare bosätta sig utmed banans sträckning. Men även om transporterna via båt och spårväg gjorde det lättare för anställda att ta sig till Aga-fabriken, både från övriga Lidingö och Stockholm, gick man ytterligare ett steg.

På berget ovanför fabriken byggde man ett stort bostadskomplex med 84 lägenheter för sina arbetare - Bergsätra. Lägenheterna hade, för den tiden, mycket modern standard med elektricitet, WC, badrum och tvättstuga i källarplanet och de anställda kunde välja mellan 1–3 rum och kök. En annan modernitet, biografen ”Röda Ugglan” byggdes också inom anläggningen. Gustaf Dalén var uppenbarligen mån om sina anställda.

Trots svåra tider var Aga ett företag som expanderade under 10-, 20-, 30- och 40-talet och ett tryggt arbete. Runt fabriken fanns kolonilotter som odlades av de anställda, och under dyrtiden på 1910-talet kunde man köpa ved och livsmedel till lägre priser.

Samhällsengagemang

Gustaf Dalén var mycket engagerad i det kommunala livet och satt i fullmäktige från 1916 till 1934. Han satt i motsvarande kommunstyrelsen från 1917 till 1937 och i styrelsen för läroverket mellan 1919 och 1932. Under den här tiden växte Lidingö från köping till att 1926 bli stad. 1925 invigdes en riktig bro som fick spårvagnen att gå ända in till Stureplan och godstågen att nå fram till AGA.

Nytt bostadsområde

Idag lever minnet av Gustaf Dalén vidare genom att det nya bostadsområdet, som uppstått vid Agas gamla fabrikslokaler, fått namnet Dalénum.

Till toppen av sidan