Kulturhistoriska byggnader och miljöer

Både byggnader och miljön där byggnaden ligger kan betecknas som kulturhistoriskt värdefulla. Här kan högre krav komma att ställas vid en bygglovsprövning och åtgärder som normalt inte kräver bygglov kan behöva ett sådant.

Kulturhistoriskt värdefull är ett samlingsbegrepp för olika värden, till exempel upplevelsevärde, arkitektoniskt, konstnärligt eller samhällshistoriskt värde. Gemensamt är att husen och miljöerna berättar om tidigare generationers levnadsförhållanden och samhällets utveckling.  De utgör ett allmänintresse, och vid förändringar ska hänsyn tas till de kulturhistoriska värdena.

Kan jag ta reda på mer om mitt hus eller område?

Du kan ta reda på om du bor i en kulturhistoriskt värdefull byggnad eller miljö. Vissa miljöer och objekt kan vara skyddade i detaljplanen som gäller för fastigheten. Du som bor i radhus eller flerbostadshus kan hitta information i Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister från en inventering som gjordes 2007-2008. Bor du i villa finns mer information hos staden. Du kan kontakta kundcenter oavsett var du bor om du vill veta om ditt hus har kulturhistoriska värden.

Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer kan vara skyddade genom:

  • bestämmelser i detaljplaner och områdesbestämmelser
  • översiktsplanen
  • inventeringar
  • utredningar
  • lagstiftning i plan- och bygglagen, kulturmiljölagen och miljöbalken.

Du kan söka bidrag hos länsstyrelsen om du vårdar en byggnad eller kulturmiljö på ett sådant sätt att den bevaras för framtiden.

Lidingös nio byggnadsminnen

På Lidingö finns nio byggnadsminnen. Dessa är:

  • Canadaradhusen
  • Libertas fyr
  • Apelsinvillan
  • Villa Finedal
  • Villa Högberga
  • Täcka Udden
  • Villa Högudden
  • Villa Klippudden
  • Lidingsberg

Varför byggnadsminnen?

Med byggnadsminnen vill man garantera människors rätt till kulturarvet och att kulturhistoriskt intressanta byggnader bevaras för framtiden. Länsstyrelsen beslutar om att en byggnad ska byggnadsminnesförklaras. För varje byggnadsminne finns bestämmelser om hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara. Det kan till exempel handla om i vilket skick byggnadsminnet och området runt omkring ska hållas så att utseende och karaktär inte förvanskas.

En grundläggande regel är att alla ändringar eller ingrepp kräver tillstånd från länsstyrelsen. Du måste även söka bygglov hos staden om du vill göra ändringar i ett byggnadsminne.

Vill du titta på byggnadsminnena? Kulturvandringar guidar dig runt Lidingö.

Lidingös tre riksintressen för kulturmiljö

På Lidingö finns tre kulturmiljöer som är av riksintresse. Ett riksintresse är ett geografiskt område som är av nationell betydelse. Dessa är:

Grönstakolonin

Grönstakolonin är ett sportstugeområde från 1910 som räknas som Sveriges första kolonistugeområde. Området har med sina små tidstypiska stugor i rödmålad träpanel, växtligheten och den slingrande vägen varit förebild för senare sommarstugeområden, och har mycket av sin ursprungliga prägel i behåll.

Bygge och Bo

Bygge och Bo är ett område i stadsdelen Bo som planerades och uppfördes till Stockholms byggnadsingenjörers utställning "Bygge och Bo" 1925. Arkitekturen, i enhetlig klassicistisk stil med symmetriskt placerade hus, närmiljöer med förgårdar, plank och bakomliggande trädgårdar, har kommit att bli populär i Sverige.

Farleden utmed inloppet till Stockholm via Vaxholm

Farleden går utmed inloppet till Stockholm går via Norra Boo-Vaxholm-Oxdjupet-Lindalssundet. Farleden speglar skärgårdens betydelse för huvudstadens sjöfart, livsmedelsförsörjning och rekreationsliv allt sedan medeltiden. Älvviks gård är en del av riksintresset med sin sommarlantgård från 1700-talet. Till riksintresset hör även öarna Stora Höggarn, Lilla Höggarn, Båtsmanshättan, Duvholmen, Svanholmen och Fjäderholmarna.

Varför riksintressen?

Området kan vara viktigt av olika skäl. Där kan till exempel finnas naturvärden eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör området viktigt, inte bara för Lidingöborna utan för hela landet. Det kan också vara ett område som är viktigt för att det ska användas till exploatering, till exempel för vägar eller järnvägar. Både mark- och vattenområden kan pekas ut som riksintressen. Riksantikvarieämbetet i samarbete med kommuner och länsstyrelser pekar ut riksintressen.

Vill du läsa mer om riksintressena? Mer läsning finns i översiktsplanen samt på Riksantikvarieämbetets webbplats.

Vill du titta på riksintressena för kulturmiljövård? Kulturvandringar guidar dig runt Lidingö.

Boktips

  • Så byggdes VILLAN - svensk villarkitektur från 1890 till 2010
    av Cecilia Björk, Lars Nordling & Laila Reppen
  • Byggnadsvård för lägenheter 1880-1980
    av Stellan Ridderstrand & Vicki Wenander
  • Stora boken om byggnadsvård
    av Göran Gudmundsson
  • Dags att renovera - var rädd om detaljerna
    av Lena Sjöström Larsson & Kerstin Wergeni-Wasberg
  • Frågor och svar om byggnadsvård
    av Roger Lindbom & Vicki Wenander
  • Energiboken
    av Jonas Holmberg, Anders Frantzén & Mikael Söderström Rosén mfl
Till toppen av sidan