Skriv ut
Dela

Lidingö stad deltar i stort projekt kring innovativ skolutveckling

Kan man utveckla skolan, och göra det möjligt för elever att lära sig mer och bättre, med hjälp av sensorer och datainsamling i klassrum och skola? Det ska det Vinnovafinansierade projektet Internet of Things, IoT, svara på. Lidingö stad står som en av åtta deltagare i projektet som startar till sommaren och pågår under tre år.

Sedan hösten 2017 ingår Lidingö stad i ett partnerskap tillsammans med Research Institutes of Sweden, RISE och kommunerna Kungsbacka, Västervik och Skellefteå samt friskolekoncernen NTI-gymnasierna.

Tidigare i vintras söktes bidrag från Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova, med hopp om att kunna starta ett projekt med fokus på bättre lärande genom sensorer och datainsamling i klassrum och skola. Nu står det klart att projektet, värt 24 miljoner kronor, beviljats och startar till sommaren. Förutom deltagarna i partnerskapet medverkar även Stockholms universitet och Microsoft i projektet som pågår i tre år.

– Partnerskapet med Rise utgör en viktig del i Lidingö stads ambition att vara en skolkommun som bidrar till forskning och utveckling när det gäller hur digital kompetens och digitala verktyg kan bidra till ökat lärande hos våra elever. Samarbetet har ett bra upplägg för hur en kommun på ett smidigt sätt kan bedriva strategisk forskning- och utvecklingsverksamhet på bred front, något som tidigare saknats, säger Daniel Broman, utbildningschef, Lidingö stad.

Skolan och digitalisering

Samhället och skolan står mitt uppe i en kraftig digitalisering, men trots detta har dagens fysiska och digitala utbildningsmiljöer inte förändrats speciellt mycket. Internet of Things, IoT, innebär möjligheter att med hög frekvens förstå allt fler processer i skolan med hjälp av data, samt att foga samman och jämföra resultat på många nivåer med andra verksamheter.

– I dag pratar vi ofta om hur digitaliseringen kan bistå med ny kunskap som gör att vi kan följa och stärka elevers kunskapsprogression. Fram tills nu har vi varit hänvisade till det data som hämtas från nationella prov eller andra inrapporterade provresultat. Men med dagens teknik går det att mäta och ta reda på vad som är en optimal undervisningssituation. När på dagen lär vi oss mest? Var i en skolbyggnad är inlärningen som störst? Detta är bara några av de spännande parametrar vi kommer kunna ta reda på med detta projekt, säger Sara Penje, utvecklingschef lärande- och kulturförvalningen Lidingö stad.

Fördelar med ny teknik

Carl Heath på RISE leder projektet och ser många fördelar med ny teknik som samlar in data om elever.
 
– Vi tror att det finns mycket att lära sig genom att förstå skolans processer bättre. Genom sensorer, högfrekvent mätning och analys kan vi bygga ny kunskap om hur undervisning sker, hur skolan är organiserad och bidra till den svenska skolans utveckling, säger Carl Heath.

Lidingö stads kommunala skolor kommer bistå med så kallade testbäddar och såväl skolledare som lärare kommer kunna följa forskare på nära håll och vara en viktig samtalspartner i detta projekt.

– Det känns extra roligt att Lidingö är med på detta då vi har som ambition att driva skarp skolutveckling och skarpare än så här blir det nog inte, säger Sara Penje.

Till toppen av sidan