Startsida, Lidingö stad

Raoul Wallenberg

Raoul Wallenberg föddes den 4 augusti 1912 i Kappsta på Lidingö och växte upp i Stockholm. Han var son till Raoul Oscar Wallenberg och Maj Wising Raoul Wallenbergs far avled i cancer tre månader innan Raouls födelse.

Då Raoul Wallenberg var faderlös kom hans farfar Gustaf Wallenberg att dra upp riktlinjerna för hans framtid. Han fick en bred internationell utbildning med resor till olika delar av världen och införskaffade gedigna språkkunskaper. Han valde att utbilda sig till arkitekt i USA och efter en kortare vistelse i Sverige skickades han vidare på utbildningsresor arrangerade av farfadern. Bland annat till Haifa där han kom i kontakt med tyska judar som hade flytt undan förföljelserna i Nazityskland. Hans möte med folk av judisk härkomst gjorde honom för första gången medveten om de tyska nazisternas pogromer.

I augusti 1941 fick Raoul ett arbete på en liten handelsfirma, ledd av ungraren Koloman Lauer. Firman, Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget, sysslade med export och import av livsmedel mellan Sverige och Ungern. Raoul Wallenberg blev snart utlandsdirektör på firman och reste mycket, bland annat till Ungern.

Fram till 19 mars 1944 var de ungerska judarna ännu förhållandevis skonade från det öde som deras fränder gick till mötes i tyskockuperade Europa. Den ungerska regeringen införde en rad hårda antijudiska lagar, men stod emot det tyska kravet att lämna över landets judiska befolkning till Tyskland.

Den slutliga lösningen
Tillsammans med den tyska krigsmakten fick SS under Adolf Eichmann uppgiften att lösa den så kallade judefrågan i Ungern. Den 24 mars bildades en marionettregering under förre Berlinambassadören Sztójay Dömes. Denna regering gav sitt stöd till tyskarna för implementeringen av Den slutliga lösningen även i Ungern.

Mot bakgrund av den försvårade situationen för Ungerns judar önskade den amerikanska regeringens War Refugee Board i Skandinavien att skicka en person från det neutrala Sverige för att organisera en räddningsaktion. Legationen var vid denna tidpunkt svagt bemannad. Den leddes av ministern Ivan Danielsson, medan legationssekreteraren Per Anger hade det direkta ansvaret för skyddsfrågorna. Den amerikanske ministern i Stockholm övertygade det svenska utrikesdepartementet att acceptera Raoul Wallenberg för uppdraget i Budapest.

Raoul Wallenberg skickades till Budapest på ett tvåmånadersuppdrag av svenska utrikesledningen, försedd med finansiella medel av War Refugee Board. Han knöts till den svenska beskickningen som diplomat. Uppgiften från svenska utrikesdepartementet var till en börja med endast att följa utvecklingen och rapportera om den, men denna utvidgades efter hand. Raoul Wallenberg organiserade en humanitär avdelning inom legationen och arbetade aktivt för att utfärda skyddsdokument för rädda så många judars liv som möjligt. Sådant arbete hade redan pågått sedan någon tid innan Raoul Wallenberg anlände i juli 1944, Hans ankomst ledde till en kraftig utökning med lokal personal för att utfärda skyddspass och arrangera skyddade bostäder.

Räddningsaktionerna
Hans verksamhet gynnades av den splittrade attityd mot judarna som fanns inom det ungerska samhället och klyftan som fanns mellan regeringarna i Ungern och Tyskland. De ungerska myndigheterna erkände till en början de provisoriska passen. Dessa gynnsamma omständigheter upphörde efter det att pilkorsregimen tog regeringsmakten den 15 oktober 1944
Raoul Wallenbergs goda kontakter öppnade vägen för direkta förhandlingar, något som gjorde att de svenska skyddslingarna som gynnades. Ännu värre blev den efter det att regeringen evakuerats från Budapest. Då upphörde respekten mot diplomaternas immunitet och pilkorsarsmobbar trängde in på legationerna.

Inget annat val
Den 11 januari kom Wallenberg till Internationella Röda Korsets kontor och bad att få bo där några dagar. Wallenberg meddelade att han tänkte åka till staden Debrecen för att bland annat övertyga den ryske överbefälhavaren att försöka inta det judiska ghettot så snabbt som möjligt.
Enligt ögonvittnen var ryssarna mycket hövliga när Wallenberg när han den 15 januari åkte med dem mot det ryska huvudkvarteret. Det finns därefter få tillförlitliga uppgifter om Raoul Wallenbergs senare öde.

Den svenske affärsmannen och diplomaten Raoul Wallenberg räddade — tillsammans med andra på den svenska beskickningen — tiotusentals judar i Budapest i andra världskrigets slutskede.

"Jag har inget annat val", svarade Raoul Wallenberg på en fråga om varför han riskerade livet. Citatet har givit titeln till den utställning om honom som har vernissage i Budapest den 17 januari, samtidigt som Lidingö stad öppnar sin utställning byggd på samma berättelse, i samarbete med Svenska institutet och Forum för levande historia.

 

, Tel
E-post: , Webbredaktör: