Skriv ut
25/1 mail nr 5 från Indien
Vanakam!
Igår kom Dharma hem med nattåget, trötta och dammiga. Deras resa hade varit intressant och givande och det var skönt att få hem dem igen så att hela gruppen är samlad. Dharma fick en välbehövlig vila vid poolen och inne i Mamalla medans vi i Karma gjorde spännande saker: en del var hos irrulafolket, en tribe som sysslar med naturläkemedel och ormfångst och en del av oss åkte in till Chennai för att träffa en advokat. På kvällen lämnade vi lärare eleverna ensamma några timmar och tog med oss Ramanam (broder till hotellägaren. Han har följt med på båda våra små resor och han hjälper oss med precis allt när det behövs) och fader Thomas till ett fint hotell här i närheten. Där avnjöt vi en bättre middag, himlade med ögonen då vi fick notan (kanske en halv nota hemma), tittade på en fransk konferens, och jag måste säga att det kändes skönt att komma tillbaka hit till vårt mer familjära hotell.
Idag ska vi till Pondy, en f d fransk kolonistad där gatorna i den franska delen är helt raka och oindiska. Vi ska se ett tempel (såklart) och träffa tre institutioner på deras universitet. Detta blir sålunda den sista riktiga projektdagen. I kväll ska vi ha strandparty. I morgon är det vila och sedan träff med en massa universitetsstudenter. Så ska den sista dagen komma - onsdag. Då ska vi åka till en skola där de brukar ta emot oss på ett otroligt fint sätt och sen... sen bär det av hemåt till er alla.
Bybesök: vi sitter i en dammig samlingslokal. Utanför skäller hundar och bilarnas backsignaler skär genom luften. Barn och inte sällan vuxna män står utanför fönstrena och tittar storögt på oss som sitter i en stor ring med byns kvinnor. Tolken arbetar på högvarv: alla kvinnorna talar i munnen på varandra och försöker svara på våra frågor. Vi spänner hörseln, möter ibland någons blick, ler och vickar på huvudet. Fläkten surrar i taket, flugorna surrar och kryper på våra fötter, teet i muggarna framför oss smakar mjölk och väldigt mycket socker och vi känner oss samtidigt mycket nära och väldigt långt ifrån alla kvinnorna. Bybesöken kan sluta med att vi sjunger små grodorna (a swedish well known tribal song). Det är så otroligt häftigt!
Nu går tiden fort. När vi frågar eleverna vad de kommer att ta med sig härifrån berättar de ofta att de i mötena med indierna också mött sig själva och att synen på deras egna liv och problem förändrats här. Ibland behöver man resa långt för att komma hem. Vi är tacksamma och mycket stolta. Gnäll och tjafs blir det sällan. Det är mest glada miner. Livet är gott for oss globaler.
Tack alla för att ni läser dessa mejl och tack för den uppskattning jag får av er.
Cecilia för
Gångsätra gymnasium, Globala inriktningen, Indiska fakulteten
Igår kom Dharma hem med nattåget, trötta och dammiga. Deras resa hade varit intressant och givande och det var skönt att få hem dem igen så att hela gruppen är samlad. Dharma fick en välbehövlig vila vid poolen och inne i Mamalla medans vi i Karma gjorde spännande saker: en del var hos irrulafolket, en tribe som sysslar med naturläkemedel och ormfångst och en del av oss åkte in till Chennai för att träffa en advokat. På kvällen lämnade vi lärare eleverna ensamma några timmar och tog med oss Ramanam (broder till hotellägaren. Han har följt med på båda våra små resor och han hjälper oss med precis allt när det behövs) och fader Thomas till ett fint hotell här i närheten. Där avnjöt vi en bättre middag, himlade med ögonen då vi fick notan (kanske en halv nota hemma), tittade på en fransk konferens, och jag måste säga att det kändes skönt att komma tillbaka hit till vårt mer familjära hotell.
Idag ska vi till Pondy, en f d fransk kolonistad där gatorna i den franska delen är helt raka och oindiska. Vi ska se ett tempel (såklart) och träffa tre institutioner på deras universitet. Detta blir sålunda den sista riktiga projektdagen. I kväll ska vi ha strandparty. I morgon är det vila och sedan träff med en massa universitetsstudenter. Så ska den sista dagen komma - onsdag. Då ska vi åka till en skola där de brukar ta emot oss på ett otroligt fint sätt och sen... sen bär det av hemåt till er alla.
Bybesök: vi sitter i en dammig samlingslokal. Utanför skäller hundar och bilarnas backsignaler skär genom luften. Barn och inte sällan vuxna män står utanför fönstrena och tittar storögt på oss som sitter i en stor ring med byns kvinnor. Tolken arbetar på högvarv: alla kvinnorna talar i munnen på varandra och försöker svara på våra frågor. Vi spänner hörseln, möter ibland någons blick, ler och vickar på huvudet. Fläkten surrar i taket, flugorna surrar och kryper på våra fötter, teet i muggarna framför oss smakar mjölk och väldigt mycket socker och vi känner oss samtidigt mycket nära och väldigt långt ifrån alla kvinnorna. Bybesöken kan sluta med att vi sjunger små grodorna (a swedish well known tribal song). Det är så otroligt häftigt!
Nu går tiden fort. När vi frågar eleverna vad de kommer att ta med sig härifrån berättar de ofta att de i mötena med indierna också mött sig själva och att synen på deras egna liv och problem förändrats här. Ibland behöver man resa långt för att komma hem. Vi är tacksamma och mycket stolta. Gnäll och tjafs blir det sällan. Det är mest glada miner. Livet är gott for oss globaler.
Tack alla för att ni läser dessa mejl och tack för den uppskattning jag får av er.
Cecilia för
Gångsätra gymnasium, Globala inriktningen, Indiska fakulteten
Senast ändrad: 2010-01-25
Uppdaterad av:
Dela med andra
Kontakt
Gångsätra gymnasium, Läroverksvägen 56, 181 40 Lidingö, Tel: 08-731 39 07/08/09, Fax: 08-731 47 91
E-post: gangsatra.gymnasium@lidingo.se, Organisationsnummer: 212000-0191, Webbredaktör:
